Secondhand - det nya svarta
Att handla secondhand blir allt mer populärt. Om du till exempel besöker Madrid och är intresserad av att hitta unika och kurerade plagg så är Calle de Velarde en speciell plats. Gatan och dess kringliggande grannar kantas av vintage- och secondhandbutiker fyllda med allt från gamla Levi’s jeans till färgglada skjortor från 80-talet. Rader på rader av gamla skjortor som ser ut att komma rakt ur polaroidbilderna från förr. I många fall har man klippt av eller sytt om vissa plagg, för att passa dagens mode bättre. Många av butikerna drivs av personer med ett genuint intresse för att bevara modehistorian och hitta guldkorn som de sedan kan styla i skyltfönstret. Här kan man hitta mormors blommiga blus med pärlemorknappar, eller pappas perfekt slitna skinnpaj. Kläder som bär på historier från förr, som en gång har använts och älskats, för att nu söka efter ett nytt hem.
Globala målen och cirkulär ekonomi
Ett av de globala målen handlar om hållbar konsumtion och produktion. Här inkluderas flera delmål; bland annat minska mängden avfall, ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall samt öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar. När vi väljer att köpa kläder i andra hand kan vi spara på jordens resurser genom att se till att textilierna förblir i omloppet och inte slängs i onödan. Om alla svenskar bytte ut ett kilo nyproducerad textil mot ett kilo textil från andra hand under ett år skulle det innebära ett sparande om minst 8 100 liter rent vatten per person (Myrorna, 2018).
Klimatpåverkan – förläng plaggens livscykel
Genom att handla kläder secondhand får plaggen möjlighet till en längre livscykel. Det betyder att samma par jeans kan älskas, vårdas och användas längre än om de bara slängs efter att första ägaren har tröttnat. Bara ett par jeans har en enorm påverkan på miljön, det går åt hela 11 000 liter rent sötvatten och 1,9 kilo kemikalier för att producera ett enda par. Majoriteten av ett plaggs miljöpåverkan sker under själva produktionen och antalet år som plagget förblir i omlopp bestämmer hur stor dess påverkan blir per år. Det betyder att vi kan minska plaggets påverkan genom att se till att det används så länge som möjligt, och när det inte längre kan användas återvinns eller återskapas till något annat.
Klädbytardag
Har du några extra plagg i garderoben som du tröttnat på? Anordna en klädbytardag! Byt ut den där blusen du inte längre använder mot vännens klänning eller jacka. Det blir också ett tillfälle för lite trevligt umgänge med bekanta, och kanske tid för lite konversation om hållbar klädkonsumtion.
Ta hand om dina secondhandfynd
När man har fyndat i andrahand är det enkelt att fräscha upp och ge plaggen nytt liv. Tvätta i tvättmaskin och torka sedan exempelvis i torkskåp för minsta möjliga slitage på de nygamla plaggen. För att inte riskera onödigt slitage på exempelvis jeans kan det vara en bra idé att vädra byxorna istället för att tvätta dem.
När plaggen inte längre håller ihop
Var kreativ! Sy om, forma om eller förändra funktionen på plagget för att ta vara på textilierna. Förvandla ett par slitna jeans till shorts, en kostymbyxa till kjol eller klipp av ärmarna på en långärmad skjorta för en ny look.